"Wish I could keep you much longer" - Akon
Det är så jag känner.
(kan du inte stanna lite längre,
saknar dig, längtar efter någon att prata med,
någon man kan umgås med)
Vill kunna träffa my friends
& my loverboy oftare..
Det är det jag mår bra av,
det är dom som får mig att känna mig vid livet.
Det är dom som alltid stöttar & finns där.
men:
Vi alla har mycket att göra,
för jämnan finns det något som måste göras.
Ska det verkligen vara så?
Ska man alltid behöva känna sig stressad & pressad?
Kan man inte ta en dag för sig själv,
tänka igenom saker, vara med sig själv,
lära känna sig själv & må bra.
-"Nej, det kan du inte.
Då kommer du att få ännu mera att göra dagen efter."
Men är det så farligt då?
Ska det kännas jobbigt varje gång
man lyxar till det lite för sig själv.
Ska man alltid tänka på vad andra tycker?
Exempel att man är lat eller egoistisk
bara för att man tänker på sig själv,
placerar sig själv på första plats i sitt liv ibland.
Är man lyckligare av att göra någon annan lycklig?
Eller är det bara en slags lycka som varar under en kort stund.
Är den där lyckan som kommer inifrån bättre? Varar den längre?
Den där lyckan som får oss att känna oss nöjda med oss själva
& den lyckan som får oss att må bra på insidan.
Den lyckan som man kan leva av & utstråla i sin personlighet
men också spelga av sig på andra personer!
Jag anser att den är den rena lyckan, den lyckan alla ska känna.
Hittar man inte den så lever man av att göra andra lyckliga
och då mår man inte bra själv, inte på insidan bara på utsidan.
Det man inte har på insidan kan man heller inte utstråla.
Så gör någonting för dig och din egen skull.
Alla har rätt att tänka på sig själv ibland.
Känna att man själv är centrumet i ens eget liv.
Det är först då man kan säga att man är lycklig,
först då man kan leva med sig själv & det viktigaste av allt
älska sig själv.
Malin du är underbar! Tro inte något annat.
Jag finns här för dig precis som jag alltid gjort.
Love You<3
